1. Odla sallat
Att odla sallat är spännande, givande och mycket varierande.
Med ett brett sortiment av olika sallatssorter kan du odla allt ifrån grön huvudsallat till röd plocksallat.
2. Du behöver
- Gödsel
- klimatnät
- Insektsnät
- Emmaljunga såjord
- Plantbrätte
- växtbelysning 14W
3. Om resistens
Sallat tenderar att angripas av olika bladlusarter.
Vinbärs-sallatbladlus Nasonovia ribisnigri är den tråkigaste då den först kan upptäckas när sallatshuvudet skärs upp.
Övriga bladlusarter håller sig på utsidan och är enklare att skölja bort.
Alla våra sallatssorter har resistens mot Nasonovia ribisnigri.
Resistensen bygger på att lusen inte attraheras av sallatshuvudets smak och doft.
Sorterna har fått sin resistens från en vildsallat vars egenskaper korsats in i våra moderna sorter med hjälp av traditionell växtförädling (ej GMO).
Äldre sallatssorter drabbas ofta av sallatsbladmögel orsakat av svampen Bremia lactucae.
När sallaten drabbas får bladens undersida en vit-grå, luddig beläggning.
Sallatsbladen gulnar och bryts snabbt ner tills huvudet kollapsar och sallaten blir oätlig.
Tidigare behandlades kommersiellt odlad sallat med stora mängder svampdödande medel för att nå skördefärdigt stadium.
Idag undviks problemet med bladmögel genom odling av resistenta sorter.
Alla våra sallatssorter har resistens mot sallatsbladmögel.
Även här byggs resistensen med traditionell växtförädling (ej GMO).
Det är förädlarens uppgift att hitta naturliga resistenser hos vildväxande sallatsarter och bygga samman dessa till ett komplett resistenspaket.
Kombinationen av bladlusresistens och resistens mot sallatsbladmögel är ett bra exempel på hur modern växtförädling har förbättrat och förenklat sallatsodling.
Med hjälp av växtförädlingen har användningen av kemiska bekämpningsmedel minskat kraftigt.
4. Så och plantera
4.1 Förkultivering
Med förkultivering menas att man sår inomhus lite tidigare på våren istället för att så direkt i jorden utomhus.
Plantorna får sedan stå inomhus och ta längre tid på sig att utvecklas tills dess att det är tid för utplantering.
Du kan börja förkultivera när risken för nattfrost är liten.
4.2 Förbered sådden
Börja med att fylla pluggbrätten i pluggstorlek 40 × 40 mm med Emmaljunga såjord.
Denna jordtyp innehåller mindre näring än planteringsjord.
Under groningstiden behövs inte så mycket näring i jorden eftersom fröet redan innehåller den näring som plantan behöver under den första perioden.
För hög näring i jorden kan dessutom bli påfrestande för små plantor.
När pluggbrättet är fyllt ska jorden packas lätt.
Vattna därefter till fuktig men inte blöt.
4.3 Sådd
Alla våra sallatssorter kommer som fröpellets, detta format ger fröet högst grobarhet.
Tryck ner en sallatspellets i varje plugg så att pelletsen får bra jordkontakt och nästan täcks helt.
Sådden ska därefter ställas relativt svalt, ungefär 17–20 grader.
När pelletsen har spruckit och grodden syns ska pluggbrättet ställas ljust i 16–18 timmar per dygn, antingen i växthus eller inomhus under växtbelysning.
Under uppdragningsfasen är förhållandet mellan ljus och temperatur viktigt.
Med 18 timmars ljus om dagen behöver plantorna som högst 18 grader.
Då blir de kompakta och starka.
Om temperaturen är för hög i förhållande till ljusmängden blir plantorna långsträckta och svaga.
Det lönar sig att investera i en bra växtbelysning.
Flertalet butikskedjor erbjuder idag växtbelysning för hobbyodling till ett bra pris.
Vi rekommenderar belysning med 14W eller mer.
5. Utplantering
När plantorna visar minst fyra riktiga blad är det tid att plantera ut på växtplatsen.
För att ge plantorna bra förutsättningar kan du gödsla jorden innan du planterar ut plantorna.
Du kan med fördel även täcka marken med en markduk av hampa, detta förhindrar ogräs från att växa.
Sallat ska planteras relativt grunt så att 10–15 mm av jordpluggen sticker upp ur marken.
På så sätt blir det god luftväxling omkring de nedersta bladen och sallatshuvudet håller sig friskare under längre tid.
6. Skötsel under säsongen
Vid plantering i trädgårdslandet rekommenderar vi att täcka odlingen med klimatnät.
Detta skyddar plantorna mot vädrets påverkan och mot fåglar och andra djur som gärna äter sallat.
Efter några veckor, när nattemperaturen är över 6 grader och risken för nattfrost är förbi, ska klimatnätet bytas mot ett insektsnät.
Utöver vanligt insektsskydd ger nätet även ett visst skydd mot bladlöss.
All sallat har behov av jämn och riklig vattning.
Brist på vatten kan ge även den godaste sallatssorten en bitter smak.
Ett tecken på vattenbrist är att sallatsbladen börjar utveckla bruna kanter, även kallad bladkantsbränna.
7. Skörd
Antalet utvecklingsdagar beror på den specifika sorten som används.
Utvecklingsdagarna framgår därför av informationen under varje enskild produkt.
